Verona leverera, jag är lycklig.

Staden av Romeo och Juliet. Jag säger bara wow. Romantisk, liten, charmig och en helt otroligt vacker stad. Helt klart värt att se!

I fredags vart vädret oslagbart och genast efter att vi hade lämnat våra saker på hotellet så begav vi oss ut på nya äventyr. Uppe på toppen såg man utöver hela Verona och vinden fläkta friskt. För en sekund glömde man bort alla bekymmer och endast njöt. Alla ord jag vill använda är som bortblåsta på svenska. Engelskan har influerat mitt modersmål. Pinsamt, men ack så förståeligt. 

Runt middagstid satte vi oss ner på ett mysigt ställe nära katedralen och åt gudomligt god italiensk polenta. Plus att rödvinet måste ha varit ett av de bästa jag någonsin smakat. Kanske bara för att man får dricka det i den idylliska atmosfären. Varje fall så vart det en lyckad måltid! 

Imorse vaknade vi före 8 och fixade oss redo för de sista sevärdheterna. Katedralen, tornet vid main square och Julias hem. Och jisses amalia vad mycket folk det var i farten. Det är inte lördag för ro skull. Men hur som helst så har det varit en toppen lördag och vi har ätit italiensk glass med färska jordgubbar. Precis före vi skall ta våra saker och bege oss iväg mot tågstationen öppnar himlen sig. Åska och regnet står som spö i backen. Älska doften av sommarregn på het asfalt! 

I skrivande stund sitter vi på tåget för att snart anlända till Venedig. Både I och jag är trötta. En ordentlig nattsömn skulle inte skada. En natt utan Atarax och kliande som om man skulle ha insekter krypandes under huden. En ny kur med kortison-tabletter väntar hemma i Zagreb. Halleluja. 

Nytt försök

Detta skulle ha postats igår men internet samarbetade visst inte.

En vecka sedan fredag vart vi bjudna på födelsedagsfest. För-för kröket körde vi hos Marc med Florian, Barto, Irene, Arturo, In Young och jag. Italienarna var sena som alltid. Runt 22:30 styrde vi kosan mot förfesten och firandet av Claudia. Festen var mer än nice, men kvavt och hett vart det med 60 utbytesstuderande intryckta i samma hus! Några timmar senare anländer polisen och ber oss dra mot stan för att klubba eller dylikt. Sagt och gjort. 30 minuter senare står vi i Lemon kön redo för att skaka loss. Kan säga att jag hade det grymt roligt! Klubbkvällarna här slår aldrig en utekväll hemma. Kanske mestadels pga. att man klubbar med så många man känner här. När Erasmus tar över så märks det. Lycka och iver från alla dess håll. Kärlek och näranära vänskap hänger i luften. Ååh, jag älskar detta! Skulle så gärna vilja visa er allt det som finns och sker här. Tror ni skulle vara lika sålda som jag. Det är något som man bara gör en gång i sitt liv och det är 100 gånger om och om igen värt det!

I lördags hängde vi på stan med Irene och hade det mysigt bara värre. Satt i solen och åt glass, shoppa och levde livet. Kvällen blev tidig och på söndagmorgon vart jag bjuden hem till min kroatiska kompis Petras familj. Vi åt den traditionella kroatiska påsk-brunchen och drack kaffe med tårta där på. Hennes familj är så otroligt omtänksam. Det är stunder som dessa man känner sig välkommen. På riktigt! På kvällen åt vi ute med Mattia, Enrico, Irene och jag. Resten av killarna vart slutkörda efter deras Slovenien-trip. Både jag och Irene grät av skratt när Mattia berätta om resan. Mattias vänner från Genua hade joinat dem i Ljubljiana och visat hur galna italienare är. Haha, för oss vart det ju bara ord. Tills måndag morgon när jag hör ett gäng killar med blåshorn och "clown" tuta. Jag tittar ut genom fönstret och inser att detta kommer bli en galen måndag.

Killarna fixade lunch tillsammans runt 14 och vi tjejer dök upp en aning senare. På långa vägar hörde man att Marcs lägenhet vart invaderad. På balkongen står hela gänget och möter oss med jubel och visslingar. Sörplande och lekarna var igång. Jag kommer aldrig glömma den kvällen. Kanske en av de galnaste i hela mitt liv. Galet på ett bra sätt. Salsa dansande på småtimmarna till het spansk musik. Lite Dirty Dancing feelis. Mer 2:an än 1:an, jag säger bara Kuba och Shakira's moves! 

I tisdags vart vi riktigt slöa och i onsdags vart jag som en vandrande vålnad pga. allergimedicinerna. Ändå träffade jag Marc och Irene senare mot kvällen och åt middag tillsammans. Igår spendera jag dagen hemma och imorse vid 5:30 steg vi upp för resan Zagreb-Venedig-Verona-Venedig-Zagreb. 

Hemma i Kroatien är vi igen på måndag kväll. På tisdag kommer finska ambassadören till Zrinski (universitet) och jag skall berätta om erfarenheter etc. På onsdag kommer Irenes bror och på torsdag är det första maj. Tidigt på fredag morgon flyger jag iväg igen till underbara Alanya. Zagreb-Istanbul-Antalya-Alanya och jag får träffa mamma och pappa! 

Åka buss

Okej, äntligen en lugn stund. 6 timmars bussfärd till Venedig vart vi efteråt tar tåget till Verona.

Har inte skrivit något på länge så tänkte att det var dags nu. Förra veckan var ett evigt svirande på barer hit och dit. Känner redan nu att jag börjar vara slutkörd. Tur för mig så far jag snart iväg på en veckas rehab. Med mina älskade föräldrar! 3 månader sedan vi senast sågs. Det skall bli så otroligt roligt. Kommer antagligen börja storböla. För sådan är jag. Smågråter i filmer och känslorna bara de svävar när jag är lycklig! 

Vi kom visst snabbare till sloveniska gränsen än jag räknat så nu måste jag stänga av internet. Skriver färdigt i mobilen och publicerar när jag har nät! Kram på er alla. 

Italien - Venedig och Verona

Upp och ner och hit och Dit

Mycket som hänt de senaste dygnen och mera kommer det att bli. Dagarna är fullproppade av äventyr! Italien TJ2. Skriver mera bara jag har en sekund ledigt. 

Coffee and blogger

Uppdatering från Zagreb.

I onsdags vart de spontan utgång efter social drinks på ro&do. Detta resultera dock i två vingliga vänner och taxiåkande hit och dit tidigt på torsdagmorgon. 2 timmars sömn och jag var "redo" gör en ny dag. Gårdagen spenderades med föreläsningar från 9-14 och frissa där på. Sushi blev vår middag och natten var tidig för en gångs skull! Nu är jag utvilad och förbereder mig för en dag på stan med vänner, samtal och kaffe. Långfredagen är ingen röd dag här så vi kör vanlig fredag. När veckan är som bäst.

I kväll nalkas födelsedags fest och nu är det bara en vecka kvar tills Italien. Jajjamän! Venedig och Verona. 

Tuesday it is

Alldeles för trött för att skriva. Livet i Zagreb är sig likt. Ingen lugn stund här inte. Jag svävar!

Plitvice lakes - lördagens resa

Nothing else matters.

TGIF brukar dom säga. Varit igång sedan 10 imorse även om jag var hemma först efter 4. Gårdagens middag med Florian, Yrene och Arturo blev spontan utgång istället. Jag älskar livet. Och jag kan säga det tusen gånger för jag känner verkligen en sådan otroligt stor lycka. Hög på Erasmus, Kroatien och underbara vänner. Det sprids kärlek överallt! 

I dag har varit en bra dag. Vi började med frukost på balkongen var efter jag hoppa i duschen och begav mig in mot stan. Hade riktigt shopping-feelis. Så där som man känner efter vintern och längtar efter vår och sommar. Härliga färger blomstrar i butikernas skyltfönster. Det kliar i fingrarna och det är nästan omöjligt att inte komma hem med något nytt plagg. Det är som om man äntligen vaknat ur dvalan. Nu tänker jag köra på ljusa, granna färger tills hösten är kommen. 

Annars är allt som vanligt. Eller nja, beror på vad man menar med vanligt. Allt är Erasmus vanligt. Man är igång dygnet runt. Man njuter av var dag för att man vet att i något skede kommer verkligheten emot. Det är en bubbla som man inte vill att skall spricka! Fast tiden tickar. På söndag är det 2 månader sedan jag lämna ett kallt och grått Helsingfors. 

I morgon drar vi iväg till plitvice och vandring dagen lång. Det sägs vara en av de vackraste platserna här runt om. Har verkligen höga förväntningar. Hoppas bara vädret håller i. Moln gör ingenting men regn gillar vi inte! Dessutom är det mammas födelsedag också. Snart får jag äntligen träffa dem. Alanya kallar. 

My face above the water

Så vart det onsdag redan. Trött, proppmätt och lat. Skulle kunna stanna inne hela dagen med bara huppari, mjukisbyxor och tofflor. Men nej! Jag skall träffa Yrene runt 16 och sedan måste vi boka och betala vår resa till Hvar den 29:de maj. Killarna har ju redan hunnit fixa sitt. Tjejerna ligger efter, ojoj. Resan kommer bli oslagbar!

Igår kväll fira vi Marinas födelsedag. Först vart det middag på Oranz. Sedan någon öl på ESN National Evening och där efter utgång. Hemma var vi före 3 och det spöregna som aldrig förr. Kallt, äckligt och blött. Så valet imorse blev "sovmorgon" (läs 8 var efter att mobilen vibrera) och en varm dusch där efter. 

Som grädde till kaffet boka jag också en biljett till Alanya. Om 3 veckor är det playan och familjen som kommer att bli prioritet nummer 1. Och för att inte glömma att nämna hur mycket saker jag tänker dumpa i mammas tomma kappsäck. Har en känsla av att det ändå kommer bli överloppskilon i resväskan sedan någon gång i framtiden när jag bestämt mig för att komma hem. 

Roadtrip numero uno

Vi tar det från början. I torsdags hoppa Florian, Marc och jag in i en splitterny svart VW polo med diesel. Klockan var runt 3 och vi åkte upp till spanska ambassaden för att hämta Yrene. Vår resa hade officiellt börja. En helg jag aldrig kommer att glömma.

Två timmar senare hade vi passerat Slovenien och var redan inne på Österrikisk mark. Graz är en vacker och mysig stad. Inte för stor, inte för liten. Passlig. Vi åt god mat och strosa runt stan tills vi alla fyra vart så trötta att vi bestämde oss för att ta natten. 

På fredag morgon körde vi mot Wien och var framme runt 12. Ojojoj säger jag bara. Vilken otroligt underbar stad. Det finns sååå mycket att se. Och tur var hade vi Florian med oss som varit där två gånger tidigare. Ren lycka! Vi har gått och upplevt massor. Katakomber, slott och monument. På kvällen körde vi mot Bratislava.

Bratislava bjöd på goda mojitos och traditionella maträtter. Vi hade alla ett gott intryck. Eftersom vi ännu kände för att se mera av Wien körde vi tillbaka dit på lördag morgon. Avståndet från Bratislava är under 80km och det är motorväg hela vägen. Och om Florian kör så går det som på autobahn. Som i en positiv benämning. Jag har kännt mej mer än säker hela helgen. Både Florian och Marc har en plats i mitt hjärta. De är vänner som finns kvar oavsett. 

Tillbaka i Wien hittade vi äntligen det parkeringshus som vi redan sökt på fredagen. Jag glömde visst säga att vi fick en p-bot på 36€. Dock inget som någon av oss tagit stress av. Planen var att åka tillbaka till Bratislava på eftermiddagen men det blev senare än så. När vi väl kom fram så var det redan mörkt. Och vi var alla så trötta att vi tog oss en powernap. Nyduschade och pigga drog vi ut för det slovakiska nattlivet. Vilket vi verkligen fick uppleva. Det var en lyckad kväll!

Staden och dess sevärdheter såg vi mesta dels i går. Bratislava är litet men ack så mysigt. Inte alls som bilden man får från Eurotrip-filmen! Hemfärden gick bra även om det spöregna i halva vägen. 6h och vi var hemma igen. Det känns konstigt att säga hem men det kändes verkligen som det igår. Jag vill verkligen inte att detta äventyr skall ta slut. Förstås saknar man Finland men ja har lärt mig att ta vara på den här tiden. Det går ju allt för fort. Helst skulle man vilja vara tillsammans varje dag. Och tanken av att behöva säga hejdå om mindre än 3 månader får mig ledsen. Därför måste man lära sig att leva varje sekund av livet. För det är verkligen värt det. 

P.S. Jag saknar min iMac. Sättet att kunna dela bilder och editera. Jag saknar att kunna blogga på riktigt! 

oförglömliga minnen

Kan uppdatera er om att jag har hittat tillbaka till Zagreb efter ett av de bästa veckosluten i mitt liv. Jag spricker av lycka. Det är som om man skulle leva i en dröm. Jag älskar, älskar, älskar Erasmus. Nu efter en välbehövd nattsömn tänker jag snart trippa iväg till fakulteten. Kan lova er att jag kommer dansa vägen fram. Orden är som bortblåsta. Det är bara ren lycka från topp till tå. Skriver mer om resan i kväll!

Graz - Wien - Bratislava

Helgen är här och nu drar vi iväg på roadtrip. Woopidooo! 

1 april.

Så har vi kickat igång med vecka nummer 7. Voi että. Veckorna känns så mycket kortare här. Ena dagen är det måndag och andra fredag. Tiden går allt för fort och kvalitetstid hemma existerar inte. Fast mig gör det inget. Kvalitetstiden är ute istället. Det är full rulle dygnet runt. Därför också denna dåliga uppdatering. Men nu har jag äntligen en ledig stund. Jag börjar från början.

Hela förra veckan tillbringade jag nerkrupen i min säng med te, Grey's Anatomy och strepsils. Inget festande, ingen alkohol. Helgen kom och for och vi har druckit kaffe, som varannan timme, njutit av solen och beundrat hur grönt allting äntligen börjar bli. Man känner energin stråla. Solen får en att villa trippa gatorna fram. 

Igår fick min roomie och jag äntligen uthämtat våra ESN card. Med kortet får vi rabatt på resan till Hvar den 29 maj. Snacka om äventyr. Hetta, kusten och stränder så långt ögat kan nå. Vänner, fester och kristallblått vatten. Ett perfekt avslut på terminen. Jag är superduper taggad.

I kväll är det tjejkväll och social drinks med resten av gänget. 1 april och ingen har lurat mig, ännu. I morgon blir det packning och på torsdag drar vi iväg till Graz, Österrike. En roadtrip med 2 spanjorer, en tysk och så jag. Bilen är reserverad och hotellen bokade. På fredag morgon startar vi mot Wien. På lördag Bratislava och på söndag hem igen. Bratislava är så mycket mer än den bild man får från filmen Eurotrip.

På spotify spelar Kära bröder av Linus Svenning. Den fastnar.